En vän med cykel?

Som ni vet vid det här laget cyklar jag till jobbet. Vissa dagar känns cykelturen lång och tung, andra dagar flyger jag fram. Men det finns cykelturer som alltid känns lite roligare oavsett dagsform.

Under den första veckan när jag jobbade mötte jag i princip ingen på väg till och från jobbet. Måndag han bli fredag och jag hade bara stött på en gammal man.

Han hade löpartights, reflexväst och kom snabbt på sin motionscykel. Vi hälsade och sedan var det inte så mycket mer med det.

Andra veckan mötte jag samma gamla man. Den här gången stod han och hade vattenpaus vid avfarten till den stora vägen. Jag stannande en stund för att hälsa.

Den gamle mannen berättade att han motionscyklar varje tisdag, torsdag och lördag. Han berättade att han tyckte om att hålla i gång men att han inte kunde cykla lika långt som innan han opererade sina höfter. Vi enades om att cykling är toppen för hälsan.

Sen den dagen har jag och den gamle mannen alltid hälsat på varandra när våra cykelturer mötts. En vinkning i farten, ett "hejja hejja" eller ett konstaterande om att någon av oss cyklat snabbare än vanligt.

Det är verkligen inte mycket som sägs på våra korta möten, men det är tillräckligt för att väcka glädje och för att jag ska känna mig sedd.

Så min uppmaning till er den här veckan är enkel; våga stanna upp och småprata med personer du möter längs vägen. Vem vet, du kanske hittar en vän.